Döva sitt eget samvete...

"Tomten har varit här!"
"Kommer när jag gjort mig iordning!" Blev det snabba svaret på mitt tidiga juldagsmorgonssms.
Åsså kom hon, hon fick en kopp kaffe efter att ha busat lite med favorithunden, placerades i soffan och en julklappspåse, givetvis återanvändningsbar överlämnades.

Ett antal små paket, snabbt inslagna under morgonen, en mascara, en kalender, värmesulor till skorna, en flaska Poop-spray, en lite elefant, en bok om virkade smycken och ett fånigt kort som mamman målat, små fåniga klappar som bara fanns här hemma, små fåniga paket utan egentligt värde, mer än att det gjorde ungen lite glad (tror jag) och det dövade det dåliga mammasamvetet för de missade paketen under julafton...
"Gud va fånig du är mamma!" sa hon samtidigt som hon ändå, blev ganska glad och glatt öppnade de små kärleksfullt inslagna paketen.

Och medan mamman virkade på sin färgglada mandala, satt hon där, kanske något mer glad i julen ån vad hon var dagen före, och med ett löfte i det målade kortet om att nästa jul, firar vi ensamma i ett varmt land, kanske vill nån mer av ungarna följa med...

Ett varmt land? Thailand igen kanske?

Hur som, så har jag dövat mitt eget dåliga samvete, och får väl hitta på nåt likadant till sonen, men julklappspappret är slut.....
Nåja, det funkar med brunt papper, eller hur :)