Om mig

Mitt foto
Här bloggar Pillargontanten, om fingrar som skulle vara gröna, hundar som inte lyder, ledarskap och medmänsklighet! Välkommen!

tisdag 15 augusti 2017

"Att gå vilse i Balsaminerna!" Betty Bloggar

Ibland, när jag kommer ut på morgonen, känner jag något väldigt märkligt. Det är liksom en doft av nåt spännande, och eftersom att jag är hund, så känner jag väldigt väl alla spännande dofter, mycket bättre än min matte faktiskt, hon verkar inte ha fått nåt luktsinne alls faktiskt...
I går morse, var det en sån morgon, lagom varmt, lite skumt, för våran matte väcker oss grymt tidigt, och där på gärdet bredvid våran trädgård, utanför staketet som de satt upp, var det något, tror jag. Jag tog ett skutt över staketet, det som de tror är tillräckligt högt för att jag inte ska ta mig över, vilket jag faktiskt gör, även det mycket bättre än min matte faktiskt, hon verkar inte ha fått hoppförmågan heller om ni frågar mig :)
Nåja, på nåt sätt så verkan hon i alla fall höra bra, för hon, matte alltså, hör när jag hoppar över staketet, och kommer rusande, jag struntar oftast i henne, men just idag var den spännande doften vid grannens båt, så jag kollade den, och då är jag ju ganska nära hemma faktiskt, lite för nära för att springa runt på byn liksom, så jag tänkte att jag tar vägen nedanför staketet mot sjön, tillbaka till trädgården.
Nu har ju inte min husse, ni vet han som de kallar Stora O, hållit ner buskar och träd där som han borde, för han gillar ju sjöutsikt liksom, så jag tog vägen genom vass och balsaminer, bland sälg och asp, och plötsligt kände jag inte igen mig..... Och inte blev det bättre av att den där nya syrran jag fått, stod och skällde på mig som en tok! Jag hörde min matte ropa, och hon var nära, men åtvilket håll skulle jag gå?
Så jag stod still, lyssnade och väntade.
Väntade och lyssnade.
Och plötsligt hör jag hur hon, matte alltså, vänder sig om och lämnar mig!
Hon går?!
Utan att hämta mig??
Bäst att gnälla lite!
Hon går ändå??
Då skällde jag...
Pust, hon kom tillbaka, med Hussen, som kom genom slyn och balsaminerna, medan matte stod kvar innanför staketet, jo jag såg henne.
Husse lyfter upp mig, äntligen liksom, och bär över mig till min matte, som jag faktiskt blev rätt glad över att få vara med just då...

Nu tror matte säkert att jag fattat att jag inte ska bry mig om de där lukterna och hoppa över staketet och springa runt lite, för att gå vilse i Balsaminerna var egentligen inte så trevligt...



Men smart som jag är, så planerar jag att gå åt andra hållet nästa gång :)

Håll er undan från Balsaminerna, det är mitt råd ;)

//Betty

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar