Om mig

Mitt foto
Här bloggar Pillargontanten, om fingrar som skulle vara gröna, hundar som inte lyder, ledarskap och medmänsklighet! Välkommen!

onsdag 18 januari 2017

Ett kraschat knä!

Nej då, kraschat är det inte, men det värker....
En gång i min ungdom, spelade jag brännboll, ett återkommande evenemang på orten dr jag mest uppehöll mig, en resa till akuten, uttänjda ledband, kryckor och sjukskrivning som följd, jobbade på Nyängens värdshus vid den tiden.
Det är minst hundra år sen, nåja typ 35 i alla fall..... (har jag sagt att jag gärna överdriver lite.....)

Ibland så låser det sig, än... Knät alltså, och speciellt när jag sitter på huk och gör en speciell rörelse i sidled, en rörelse som jag gärna undviker, normalt sett i alla fall....

En gång, när vi hade ankor, satt jag på huk hos ankorna, i spöregn, för att fixa nåt med vattnet, då låste det sig, och själva låsningen är inte så jobbig, det är när man ska räta ut det, liksom vika tillbaka, om ni fattar, som smärtan kommer, vilket gör att det blir något man helst av allt vill undvika, för då gör det grymt ont!
I spöregn sitter jag ändå där, med mitt låsta knä i en ställning, som gör ont, och enda sättet att få det att släppa är att räta ut, och helst sätta sig en stund, men vem vill sätta sig i lerkladdig ankhage, dessutom i spöregn liksom....

Nåja, nu var det väldigt länge sen det där hände, kanske flera år sedan, och jag tror ändå att min träning de senaste åren hjälpt till att stärka mina muskler och ledband runt knät, men igår hände det, igen!

Sittande på huk, hjälpande ett antal 3-4 åringar på med varma kläder, stövlar, vantar, dragkedjor som ska upp, byxben som ska utanpå stövlar, vantar som ska träs på, ja ni fattar.......
Och där låser sig knät!
Och jag får benet i rätt, lge, med ett stönande, utan att skrämma skiten ur ungarna, för det gör ont aå man helst skulle vilja säga några väl valda, fast det passar sig ju inte riktigt i det forumet, om man säger så....
Upp på bänken, sittande med benet rätt ut, och smärtan är borta, men lite instabilt resten av dagen, och träningens sidorörelser, fick jag hoppa över, liksom ruscherna på slutet......

"Du skulle ha använt pallen" sa min underbara kollega för dagen, men den pallen hade jag missat att den var där, och maken tjatar om att jag skulle ha skrivit en "PIA" dvs en olycksfallsrapport.....
Pall eller olycksfallsrapport i alla ära, knät är ömt, och lite instabilt, så ett litet knäskyddd, får nog bli på sin plats idag, så är det snart åter i normalläge igen.....

Trots ett kraschat knä, var dagen med Nallen, och hans ungar, helt superb, underbara ungar vi har här i Värmskog!
Och det händer grejer nu, det gör det faktiskt, skrivarkursen är igång, med de två första uppgifterna, jag ska träffa min pratare för sista gången idag, och bästa rådgivaren på TRR, och ringa ett spännande samtal......



Åsså fick jag Tulpaner, 20 stycken av min man igår, men det var jg värd, det var jag faktiskt, med ett kraschat knä och allt......
Det kan knappast bli bättre!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar